Tidslinje
Qvarnen tre kronor
1900
Aktie bolaget Tre kronor köpte år 1897 mark på Kvarnholmen som då hätte Hästholmen. 1898 stog kvarnen färdig med tillhörade hamn. Kvarn arbeteran hade 12 timars shift mondag-lördag med en månads lön besående av 75 kronor.
Arbets bostäder åt Kvarn arbeterna byggdes även, Socioekomiskt bestod kvarnholmen vid 1900 tlaet nästan enbart av industri arbetare.
Kvarnen skulle komma att vara en visetnlig del utav kvarnholmens utveckling, en stor del utav stockolms bageri verkasamheter gick genom kvarnen, detta i kombenation med den påbörjade bygyelsen gav goda förutsttngar till Kvarnholmens utveckling
Foto: Okänd - Digitala Stadsmuseet
Hästholms båtvarv
1907
Foto. Okänd - Nacka historiska arkiv
Båtvarvet på Hästholmen (idag Kvarnholmen) byggde tidigare och producerade pråmar åt öns industri. Pråmarna var ett utav de ända sätten att framkta gods till ön då Kvarnholms bron inte byggts än. 1906 anstälde varvet den nyexanimerade båt bygaren Knut Ljungberg och med honnom bröjade varvet bygga motorbåtar åt den allt växnde markanden. År 1907 sjösattes varvets första motorbåt, den 14 meter långa salongsbåten Elsa
Kooperativa Förbudets intåg
Qvarnen tre kornor modiniseras
1923
Ett år efter att KF tagit över kvarnen stoppades driften, man ville renovera och modarnisera kvarnenen. Man tog hjälp utav de bästa områdesexperter i europa. 1924 var man klar och med renoveringen ökade kapaciteten så mycket att man var tvungen att bygga en till silo ryammde 50 000 säckar.
Med inveseringen i kvarnen och renovring lyclas KF få ner livesmedlespreiserna från de förredetta högt satta.
1922
KF (kooperativa flrbundet) etablerade sig på kvarnholmen genom att köpa kvarnen tre trnonor och dess verksamhet
"Funkis" silon
1926
Foto: Okänd/KF bildarkiv
Med att KF tog över Kvarnholmen kom så småningom en våg av ny teknik samt samhällsutveckling. Ett tydligt tecken på detta var var silon som läts byggas. Anärkningsvärt för denna var den arkitetuella stilen som skulle komma att kallas funkionalism, syftet var att inte dölja byggndes funktion
Foto: Halldin, Oscar - Arkitektur- och designcentrum
KF och folkhemmets utveckling
I och med folkhemmets framfart i Sverige under mitten av 1900-talet växer bostäder och butiker fram på Kvarnholmen. Man strävade efter ett rationellt sakligt humanitärt brukssamhälle. Under Kvarnens glansdagar som arbetsplats fanns marketenteri med matsal och omklädningsrum, post, bibliotek, tennisbana och morgongymnastik för arbetarna. Kvarnholmen hade även sin egen kör, skytteklubb och spisbrödsbalett.
Hästholms bron
1932
Radhusen bygdes och invigdes under 1929-1930. Dem delar sioln arketuriska drag med funkionalism. Dem ritades av Olof Thunström vid KFs arkiteturkontor. Dem var från början ca 70 kvadrat meter och idag är dem även Q märkta.
Arbetes bostäder
1930
Bron invigdes redan 1925 och fungerade som förbindelse till fastlandet för industritrafiken till och från kvarnen. År 1932 byggde man till en över körbana och bron blev då två. Den övre bron ledde in till de nybyggda arbetes bostäderna medans den nedre fortsatte lede intertrafiken mot kvarnen.
Helhets bild
En bild över Kvarnholmen, Qvarnen, radhusen samt funkis silon sys och är på platts vid det här laget
Vykort - Kooperativa Förbundet
Foto: Bengt Norberg - Digitala stadsmuseet
Makaronifabriken
1935
Konsum butiken
1935
Butiken öpnade på Kvarnholmen 1935 med Konsum som aktör, samhället på kvarnholmen började vexa fram med butik, bostäder och arbtes möjlighter
1934 inleddes bygget och 1935 var fabriken i bruk. Fabriken ritades av Olof Hult vid KFAI (Kooperativa förbundets arkitektkontor). Fabriken producerade en stor mängde spannmålsprodukter främst makroner åt hela Sverige.
Spisbrödsfabriken
1942
KF - Digitala stadsmuseet
Fortsatt utveckling under 40-60 talet
Fabriken stod på plats redan 1932, ritad av Olof Hult vid KFAI men 1942 utfördes en omfattande insats med utbyggnad och produktions expandering. I fabriken tillverkade man spisbröd eller knäckebröd. Under och efter andra världskriget ökade efterfrågan på inhemska produkter varpå den stora ombyggnationen som stod klar 1942
Munspelt
1966
Under 40 och 50 talet fortsatte man att expandera den befintliga verksamheten. Man ökade produktions effektivitet och områden var fortfarande industriellt. Kvarnholmen hade en tydlig identitet med arbetsbostäder, fukis arkitektur och industri lokaler i mörkt tegel.
Ignefyllnadenav hästholmssundet
1970
Munspelet fick sitt namn efter sin avlånga from med en tät rad fönster som gav ett likande utseende till ett munspel. Byggnaden ritades av Olof Thunström och användes som huvudkontor av KF kvarn verksamhet på Kvarnholmen
Sundet fylldes i under 1970 talet, Kvarnholmsbron gick nu över land. Syftet var att underlätta för industri trafiken. Nu var Kvarnholmen inte längre en ö då sundet som separerat ön från fastlandet var igenfyllt.